Historia

Historia

Kågeträsk – Storkågeträsk

Namnet

Utvecklingen

Gruvdriften

Roten

Mönsterbyaordning

Åldermannavalen

 

NAMNET

 

Varför har byn två namn? Helt klart så heter byns fastigheter Kågeträsk 0:0 osv. Förmodligen så ville man i Kågeträsk särskilja sig med eftertryck från Lillkågeträsk, som ”bröt” sig ut ur Kågeträsk, och började använda namnet Storkågeträsk. Jag har även sett Storakågeträsk och Lillakågeträsk Hur det nu än förhåller sig så är dock tesen ”Kärt barn har många namn” inte helt fel.

Den största sjön i Kågeälven lopp är Storkågeträsket och sjöns namn skrevs 1559 Kagetresk.(rena data namnet). Byn Kågeträsk har följande äldre skrivningar: Kågetrex (1539), Kågetresk (1543), Kågetresk (1547), Kogatresk (1557), Kågtreske (1581) samt Kågetresk (1600). Längre fram i tiden började sjön kallas för Storkågeträsk, Storkågtresk (1664), och byn fick namnet Storkågeträsk, Storkågträsk (1664). Men i skattelängderna kallades byn för Kågeträsk långt fram i tiden. Ett hemman i byn Kågeträsk låg redan 1543 i Lillkågeträsk. Sjöns namn skrivs 1664 Lill KågT. och byns namn skrivs L. Kågträsk.

Bönder i Kågeträsk presesar ännu på 1700-talet om Lillkågeträsk skulle vara självständig by eller höra till Kågeträsk.

 

UTVECKLING

 

Jakob Hermansson Född: 1510 Kågeträsk 3, Skellefteå Lfs.  Död: Kågeträsk 3, Skellefteå Lfs.

Kågeträsk 1543 6 hemman och en borgare (handelsman).

Förutom Hendrik finne fanns det 1619 i Kågeträsk Nilsfinne även 1615.

Tega skifte 1759.

Laga skifte 1834-1839. Jordkarterings bok finns i byamännens ägor, där är jordmån m.m. redovisar ner till kvadratfots storlek (30x30cm).

1553-1565 hade Kågeträsk 5 fiskevatten oftast så kallade fjällträsk. Kågeträsk 20 lagnar. (Fiskenät) (Tjärnen söder Jörnsträsket, Österjörn heter Kågeträsktjärnen) Var denna sjö ett så kallat fjällträsk?

1699-1703 29 % av Kågeträsk obrukad åker p.g.a. de stora nordiska krigen.

1771 fanns det en såg kvarn i Kågeträsk.

Flottning i Kåge älv 1820 talets början prosses om flottning och dämning på gick fortfarande 1844.

Folkmängd i Kågeträsk: 1880. 198 personer.   1948. 290 personer.

 

GRUVDRIFT

 

På Olaus Magnus Charta marina från 1539 markeras förekomst av guld ett gott stycke söder om Lule älv.

1609 Anmäldes fynd av ett ”kopparstreck vid Kågeträsk ovan för Skellefteå och privilegiet för malmutvinning utfärdades 1624, det äldsta bergsprivilegierna i övre Norrland.

Geddas karta över Skellefteå från 1660-talet anger förekomst av malmstreck vid Kågeträsk. Att brytning av någon slags malm ägt rum i dessa trakter redan på 1620-talet framgår av Roterings- och Utskrivningslängder för Norrland åren 1627-28 och 1630 sist nämnda år upptas ”Befriade för nya bergsbruket vid Kågeträsk”.(Dödligheten bland dessa gruvarbetare var procentuellt större än bland ”krigarna”). Därmed avsågs sju bönder och sju drängar. Vid 1700-talets början bearbetades kopparmalmsfyndigheter i socknen. På karta av Kruse omkr. 1700 upptas också gamla gruvan mellan Kågeträsk och Bastuträsket. (I Kågeträsk by) och 1759 omnämns gruvstycket där.

1676 Skellefteå häradsdombok citat: Malmletaren Eric Olofsson Kågeåträsk den tijden bemelte Malmletaren war soldat

Efter kopparmalm har redan år1704 blivit arbetad vid Kågeträsk, i 2 gruvor till 12 och 5 famnars djup. (Ovanför P-O s hus och ”uta Brännlanne”). Smälthyttan ¼ mil därifrån inrättats (Storfallet enligt Hjalmar Wikman), (En gammal svensk mil var (åren 1699 – 1889) = 6000 famnar = 36000 fot = 10688 meter) och sedan år 1745 vid Storheden å Kågeträsk ägor. Ca: 500 m öster sanddammen för Björkdalsgruvan.

 

 

ROTEN

 

Byamännen i Kågeträsk var tillsammans med andra byar ansvariga för ett antal roten/soldater till Sveriges krigsmakt.

Rote 92 Soldatnamn: Skog som senare byttes till Skogman och Skryt. Ansvar: Kågeträsk och Kusmark

Rote 93 Soldatnamn: Kryst som senare byttes någon gång mellan 1744-1752 till Kågström. Ansvar: Kågeträsk

Rote 94 Soldatnamn: Hedman. Ansvar: Stavaträsk, Kågeträsk, Lillkågeträsk.

Namnbyten gjordes framför allt för undvikande av misstag och gjordes av krigsmakten.

 

 

MÖNSTERBYAORDNING

 

                      För att ta det hela från början, måste man börja år 1751. Vid ett ting i Skellefteå i april 1751 antogs mönsterbyaordningen. Med eller utan väsentliga ändringar för ett stort antal byar inom tingsområdet bland annat Tuvan, Norsjö, Varuträsk, Kusmark, Bureå, Ostvik, Byske, Kåge och KÅGETRÄSK.

Denna byaordning (lokala lag) reglerade hur bland annat jord, skog och kreaturen skulle skötas. Det framgick även hur utsädet skulle rensas från ogräsfrö. Åldermannen var ansvarig för att byamännen sammankallades (med budkavle) när så behövdes, han var även ansvarig för byns gemensamma räkenskaper. Åldermannen var även skyldig att se till att söndagen hölls i helgd, att barn och tjänstefolk inte övade kortspel och andra fåfängligheter på helgdagarna. Åldermannen var således både polis och domare, sålunda kunde han utdöma böter för den bonde som exempelvis inte hade lagat sina hagar till den fastställda tiden, bötesbeloppet tillföll byakassan. Enligt mina källor finns eller fanns originalet av byaordningen i Hjoggböle

 

 

ÅLDERMANNAVALEN

 

En liten tunn protokollsbok från 1840 berättar följande: Blef af byamännen öfverens kommit att åldermannasysslan skulle hädan efter hållas ett år på tunnlandet efter skatt och att Jon Jackobsson och Peter Strandberg öfvertaga ålder mana bestyret enligt första paragraffens ansvar sedan efter no till byns slut.

 

ÅLDERMÄN

 

De åldermän som med säkerhet kan dokumenteras på senare tid är:

Från1926 till 1945 Wiktor Strandberg    19 år

Från1945 till 1956 Andreas Brännström                      11 år

Från1956 till 1967 Abel Kånäs               11 år

Från1967 till 1978 Svante Strandberg    11 år

Från1978 till 1988 Sverker Wikman       10 år

                 Från1988                Bertil Kågström

 

Källmaterial:

Skellefteå bygdens historia del 1-5

Skellefteå Lokalhistoriska portal: http://lokalhistoria.skelleftea.org/

Västerbotten geologiska sevärdheter 3/4 1998

Kågeträsk byamäns protokoll

 

————————————————————————————————————

§23

F.d. Korpralen Jonas Kågström nu å boende Krono nybygget Hedlunda, traffade med skifteslaget eller egentligen ägarna av Hemmaren No 2, 3, och 4 den överenskommelsen att e mot avträdande denna dag till dessamma av de ägor åker lindor och slåttermark som han Kågström inom Byns område därtill begagnat med livstid nyttja fått, såsom ersättning årligen under sex års tid ifrån och med detta år räknat åtnjuta.

Tjugoett (Ltt) välbärgat  hårdvalls hö av varje Tunnland skatt av sistnämda Hemmans Nummer och skulle Kågström ombesörja försel av höet ifrån varje vederlagsgivare innan varje Nyår.

Dessutom skulle Kågström inom fyra års förlopp från denna dag räknat erhålla åtta ordentliga karl-dagsverken av hvarje Tunnland skatt inom merberörda Hemmans nummer med rättighet att samma dagsverken kunna använda å sitt innehavande

Nybygge antingen för jordarbete eller husbyggnad allt eftersom Kågström lämpligen finner och påkalla, så snart andelstiderna icke äro för handen.

 

Försummas arbetsskyldigheten av en eller annan skulle Kågström vidare äga att vederlag begagna. Här till lades att innestundande de arbetsskylldige skulle vara befriade från det ingågna arbetet men nästa sommar och påfölgande åren 1840 och 1841 sine skyldigheter fullgöra. Per Olofsson  skulle serskild gottgöra Kågström motsvarande vederlag för den så kallade Mojsmyran hvilken Kågström med rättighet till lifstid begagnande innehaft.

 

 

En kommentar till Historia

  1. Krister Lundmark skriver:

    Rote 92 Skryt. Fanns i Kågeträsk åtminstone fram till 1750-talet. Sedan flyttad till Kusmark
    93 Kryst fanns i Storkågeträsk
    94 Hedman i Lillkågeträsk
    Inga spår efter någon annan soldatrota har jag lyckats hitta när jag studerat kartorna
    över Storkågeträsk.
    Men på karta Lillkågeträsk 1773 finns A.15: ”Olof Jonssons i Storkågeträsk soldatejord” Sandjord, hårdvall. Åker och äng. Ligger i nordvästra delen av byn, mellan Erik Michelssons gård och ”Soldaten Hedmans Gåhlstäppa”. Ungefär vid nyare tiders Lillkågeträsk 2:8, 2:9, 2:11. Misstänker att detta är den gamla platsen för soldattorpet 92 Skryth.
    Olof Jonssons far Jon Olofsson var soldat på denna rota 1714-34.
    Finns någon med lokalkännedom eller något skrivet om denna soldatrota 92 Skryth om omständigheterna kring flyttningen till Kusmark?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Protected by WP Anti Spam